Nótt från Knutshyttan

Vi fick ett nytt Elitsto 2013:

Svala från Knutshyttan (e. Flipi från Österåker u. Blökk frá Sturluhóli), bedömd till 8.42 och med 4 bedömda avkommor där Tilviljun från Knutshyttan har 8.29, Somi från Knutshyttan 8.24, Safir från Knutshyttan 8.14 samt Kàtina från Knutshyttan 7.84.

Två hästar fick Hederspremie 2013:

Nótt från Knutshyttan, (e. Baldur frá Bakka u. Brún frá Kúskerpi), uppfödare Gardar Gislason, ägare Petra Lindberg. Nótt är bedömd till 8.53 och är mamma till bland andra Prins från Knutshyttan 8.81, Yngvi från Åleby8.12, Loftur från Knutshyttan 8.10.

Nökkvi frá Vestra-Geldingaholti (e. Angi frá Laugarvatni u. Hrafnhetta frá Vestra-Geldingaholti), uppfödare Sigfús Gudmundsson, ägare Thorleifur Sigússon, bedömd till 8.32. Nökkvi har 20 avkommor med 8 och högre. Bland andra Von fra Vigra8.65, Ófeigur frá Thorláksstödum 8.77, Kolskör från Kolungens Gård 8.33, Snjall från Örvik 8.32, Nótt fra Ørskog 8.29 och Hrafnfaxi frá Vestra- Geldingaholti 8.27.

Nökkvi himself!
Foto: Yvonne Benzian/Ishestnews

Avelsmötet inleddes med en paneldebatt med Johan Häggberg, Denni Hauksson, Göran Häggberg och Victoria Östlund. Temat för årets höstmöte, träning för hållbarhet, var också den röda tråden i diskussionen. 

Hur begränsa skador vid inridning och träning?

Denni Hauksson påminde oss om att hästar växer tills de är sju år. Att kräva topprestationer från 4-5-åringar hänger inte ihop med detta, ansåg Denni. Johan Häggberg menade att man idag inte ser en ökad skadefrekvens på avelsvisningar. Problemet med belastningsskador är större inom lättklass-tävlingar med t ex feta eller  feltränade hästar som går på framdelen, menade Johan. Vignir poängterade hur viktigt det är att hästen tränas för det den ska användas till – en häst som ska visas på en avelsvisning behöver tränas på ett annat sätt än en häst som ska ridas på långturer, men båda måste få ändamålsenligt träning för att inte riskera att få skador.

Det är alltid farligt för en häst att feltränas, oavsett vilken disciplin det gäller. Johan Häggberg märker idag en större press på tränarna. Kapitalet inom hästbranschen har minskat, ägarna har mer bråttom och är inte alltid så medvetna om vad det innebär att få fram en häst. Eyvi Mandal-Hreggvidsson tyckte att det behövs bättre kunskaper om vikten av rätt träning, framför allt hos ”vanliga” ryttare.

Johanna Elgholm framhöll att det tar längre tid för hästar att bygga upp senor och ligament, än muskler. Hästar som har fått en bra uppväxt  kan se starka och stora ut, men fysiskt är de inte särskilt förberedda för att någon sitter upp på dem.  Slutligen kom Camilla Hed med en tankeställare – ingen av SIFs utbildningar idag innehåller  moment om hur man förbereder hästar eller hur man lägger upp konditionsträning. Här finns något att jobba vidare med!

Det blev en intressant diskussion som gärna hade fått vara lite längre.

Tio i topp domineras av Sverige och Island

Inga Jensen presenterade några ”10-i-topp”-listor över hingstar och ston i världen med högst BLUP, både över bedömda och obedömda hästar. Intressant för oss i Sverige är att det bland de tio bästa hästar i världen enbart finns isländska och svenskfödda hästar samt hästar som är avlade eller ägda av svenskar på Island!

Tänkvärt är också att det i Sverige finns tio bedömda hingstar med topp-BLUP mellan 125-128 men att dessa hingstar används förhållandevis alltför lite.

Avelschampionat

Inga-Maj Röst och Inga Jensen informerade om avelschampionatet och ville gärna ha synpunkter för att vidareutveckla detta. Idéerna som framkom under en snabb brainstorming i mindre grupper kan förhoppningsvis bidra till det!

”Hingstval” – en ny webapplikation på WF.

Thorvaldur Arnason håller på att utveckla en ny funktion på WorldFengur, delvis finansierad av SIF. Applikationen heter ”Hingstval” och innebär att man kan fylla i uppgifter om sitt sto och få förslag på lämpliga hingstar till henne. Målsättningen är att öka användandet av WF, stimulera att de bästa hingstarna används mer, undvika nära inavel och ge hjälp vid produktion av homozygoter i färggener som kan anses vara starkt relaterade till genetiska defekter. Tanken är att den nya applikationen blir färdig för användning vid årsskiftet.

Avelsnämnden

Ante Eklund, ordförande i avelsnämnden, presenterade kort nämndens målsättning och verksamhet. I avelsnämnden ingår Ante Eklund, Jan Lockwall, Göran Häggberg, Rebecka Frey och Thorvaldur Arnason.

Nästa års bedömningar

Under 2013 totalbedömdes 190 olika hästar. En del av hästarna visades flera gånger, så därför blir antalet visningar totalt 251.

2014 planeras fem avelbedömningar, samtliga på travbanor.

Datum:

Vaggeryd 9–11 maj

Sundbyholm 2–5 juni

Halmstads travbana 6–8 juni

Wången 23–25 juni

Romme 28–31 augusti

Avelsstiftelsens första år

Jan-Erik Karlsson, ordföranden i Avelsstiftelsen, summerade stiftelsens första verksamhetsår. Man har ordnat allmöten med regionala framtidsdialoger på flera platser runt om i landet. Representanter för stiftelsen har deltagit på FEIF-möten, man har anordnat en mycket uppskattad kurs för unga avelsvisare, avelsvisningar, avelschampionat, deltagit med svenska avelshästar på VM i Berlin, varit involverad i HNS projekt ”Horses made in Sweden” och fört myndighetsdialoger. Stiftelsen arbetar nu med att göra en utvärdering av 2013 för att se vad som kan göras ännu bättre nästa år.

Tack Marjolein van Leusen för rapport!

Vi får bekanta oss med både Johanna och Lilja.
Foto: Ishestnews

Efter en god frukost beger sig många av oss som varit med på höstkonferensen till en spännande clinic med Johanna Elgholm, ridlärare för Islandshäst och B-tränare. Johanna har arbetat med islandshästar i över 20 år, är internationell sportdomare och anlitas för att träna både instruktörer och andra sportdomare.

Under clinicen får vi se hur Johanna tränar fyra hästar i olika åldrar. Hästarna har olika förutsättningar och utbildningsnivåer. Vi får också se hur Emma Wahlstedt på sin svårtöltade häst får ett träningspass av Johanna.

Johanna börjar med att förklara att hon utbildar hästar efter ”Ridkonstens grundstenar” och ber oss tänka på att det är viktiga ord.

– Alla vill rida med  känsla men ryttarkänsla är inget man föds med utan något man skaffar sig genom övning och åter övning.. Men det vore ju fantastiskt bra om det kunde vara så, skrattar Johanna. Det är så klart ett mål att träna mot för alla ryttare..

Hon förklarar vidare att hon utbildar i flera olika ”S”:

• Starta
• Stoppa
• Svänga
• Spåra
• Sidföra
• Samla

– Det är ett vanligt och stort fel att sidföra innan man lärt hästen att svänga, menar Johanna. Resultatet kan bli att hästen går åt fel håll för tygelhjälpen.

Vi får bekanta oss med 4-gångsstoet Lilja från Askagården (e. Sólfari från Oviksfjällen). Hon visades som 4-åring med 7.63 som resultat och fick sedan föl. Nu är det dags för fina Lilja att återuppta sin utbildning till ridhäst.

– Lilja är gentestad och hon har CA. När jag arbetar med henne vill jag renodla varje detalj, berättar Johanna.

Hon fortsätter med att förklara att stoet gärna vill komma lite högt i formen och sänka överlinjen.

– Det är viktigt att inte ha en dålig kontakt, inte heller hålla ner hennes huvud! Jag vill alltid  att hästarna stannar för tygeln och går fram för skänkeln.

Vi får lära oss att ju yngre häst desto mer stöd av väggarna behöver den som sen mer och mer byts ut mot ryttarens hjälper.

– Nu finns det vissa grunder jag försöker lära Lilja. Dels ska hon kunna stanna utan att välta åt sidan eller falla för mycket mot handen. Hon skall med andra ord stanna och balansera upp sig utan att luta sig mot ryttaren någonstans.. Då är det viktigt att ryttaren sitter rätt och rakt över hästen och har kontroll över sin egen balans..

– Så vill jag kunna vända hästen i det tempo jag väljer. Den ska kunna följa det ledande tygeltaget i kombination med vikthjälpen. Vikthjälpen är den enda hjälp som jag inte behöver lära in hos hästen, den förstår automatiskt.

Johanna startar med att svänga till vänster. Först får Lilja gå fram, sedan stannar ekipaget. Johanna tar kontakt med yttertygeln, ställer Lilja lite till vänster och tar fram sin vänstra höft. Hon lägger till ytterskänkeln och Lilja svänger. Så renodlar de övningen. I stället för att göra en halt gör de bara en halvhalt och svänger.

– Jag svänger framdelen först. Energin är också viktig för att kunna svänga bra.Om hästen går ordentligt framför skänkeln utan att springa ifrån den är det mycket enklare att göra en korrekt sväng.

Nu byter de varv. Det är tydligt för oss i publiken att högervarvet är svårare för det söta stoet.

– Ser ni, hon blir som en banan, utropar Johanna. Det är viktigt att tänka cykelstyre och ge hästen plats att svänga ,men det innebär självklart inte att hon får välta i vändningen..

Nu är det dags för tölt och övningen fortsätter som tidigare.

– Jag jobbar vidare med övningen till dess jag känner att Lilja är ”framför skänkeln”. Man ska alltid tänka på att vända i framdelen på bakdelen, inte tvärtom, förtydligar Johanna.

Hon förklarar också att hon är väldigt noga när Lilja vill springa ikapp sin balans, sitter rakt över henne och ber henne ta det lugnt . Blir det galet saktar de av och börjar om i skritt.

– Ryttaren ska föra. Men också veta hur stora krav han eller hon kan ställa på sin häst.

– Man måste låta hästen få göra fel för att sedan kunna visa den när det blir rätt, säger Johanna klokt. Och så måste vi ryttare vara noga med att hästen förstår vad den ska göra!

Johanna uppmanar oss att öva.Att rida är att upprepa.

– Vi kan inte sluta varje gång hästen gör rätt utan tänja på den gränsen. Samtidigt ska vi inte nöta utan sluta strax efter att det blev bra.

Ett tankesätt vi får lära oss är att om hästen vill gå lågt ska vi låta den gå högt, och om den vill gå högt ska vi försöka få den att gå lågt. Detsamma gäller tempot.

– Det går aldrig att placera en häst i form. Formen kommer av att den går rätt med sin kropp, förtydligar Johanna.Eftergiften i hals och nacke skall komma från bakbenen och inte från ryttarens hand som försöker hålla fast den i “form”

– Jag vill ha en jämn framåtbjudning. Hästen ska inte kasta sig framåt och inte stanna.

Så uppmanar hon oss att inte göra samma sak två dagar i rad och inte heller sitta på den unga hästens rygg två dagar i rad.

– Det finns mycket annat att göra. Ta en promenad, tömköra eller göra andra övningar.

– Muskler går fort att bygga upp på en häst, däremot tar det mycket längre tid för senor och ligament att utvecklas. Skelettet måste vara starkt nog innan vi kan kräva mer fysiska insatser.

Även Silfurtoppur lyssnar intresserat.
Foto: Ishestnews

Jag vill rida med kontakt, men aldrig med dålig kontakt!

Nu är det dags att bekanta oss med Silfurtoppur frá Hátúnum (e. Hrynjandi frá Hrepphólum) och Johannas egen häst. Silfurtoppur är 8 år och femgångare.

Planen är att visa oss i publiken en häst som kan lite mer och kan gå ”mellan hand och skänkel”.

– Silfurtoppur blir lätt tung i handen, vi arbetar på att han istället ska bära sig själv. Han ska ge mig en eftergift i nacken i förhållningen. Det innebär att han aldrig får dra i min hand precis som jag inte får dra i hans mun. Ingen får klampa in på den andres område.

Johanna förklarar att det alltid är noga hur Silfurtoppur stannar och grunden för eftergift från både häst och ryttare båda är otroligt viktig.

– Jag vill inte ha dålig kontakt men inte heller ett dåligt svar. Får jag en dålig kontakt så ”kastar” jag bort den och börjar om. Våga vägra en dålig kontakt!

En dålig kontakt märks direkt i hästens bakdel . Om hästen går emot handen när du rider framåt går alltid bakbenen bakåt eller inte tillräckligt inunder den. Svårigheten är dock att få hästarna fram till handen på ett riktigt sett. Hästen skall gå fram till tygeln men inte ta den och gå iväg. Det är viktigt att vara mjuk och fjädrande i handen. Enligt Johannas system ska hästen stanna när hon stänger handen. I stället leker hon med fingrarna kring tygeln i samband med så mycket skänkelhjälp som behövs när hon vill förbättra kontakten. Hon försöker att aldrig fastna i ett stumt tygeltag.

– Vi ska inte bära hästen i handen, han ska gå själv. I stället för att fastna i handen ska vi försöka att komma åt hästens bakdel ochbogar och lösa grundproblemet till den dåliga tygelkontakten. .Vi går alltså  djupare in i det lösgörande arbetet.

– Silfurtoppur är inte betjänt av att bara gå framåt, han behöver jobba genom att tänja och sträcka på kroppen.

För att lösgöra honom använder Johanna sitt system. Eftersom Silfurtoppur är mer utbildad än Lilja så svänger hon in, fångar upp honom och flyttar ut honom för att sedan möta med båda skänklarna och rida fram. Hästen skall bli bättre av övningen annars har den inte fungerat.

– En lösgjord häst är i balans både fysiskt och psykiskt, säger Johanna. Båda hänger ihop. Hästen ska förstå och acceptera vad den ska göra.

Johanna menar att vi vinner mycket på att rida hästen lösgjord. Samling ska komma långt senare i utbildningen.Däremot så är en lösgjord häst INTE på framdelen och energifattig, det är viktigt att poängtera. En bra övning är skänkelvikning som ska leda fram till öppna. När bakbenet hamnar rätt rider man rakt fram.

Med Silfurtoppur får vi se att det inte alltid blir som man tänkt. Johannas plan var att visa oss både tölt- och travarbete. Silfurtoppur har en annan plan. Han påverkas av den nya miljön och av publiken så Johanna får backa tillbaka och arbeta mer med lösgörande övningar än vad som var tänkt.

Överhuvudtaget bjuder Johanna oss på att hästen inte är mekanisk utan att man måste fånga upp dagsformen och utgå från den.

Emma får demonstrera en bra sits.
Foto: Ishestnews

Snoken med cc-gen lär sig tölta

Emma Wahlstedt är vi ju vana att se på tävlingsbanan. Men alla kanske inte vet att hon även arbetar hos Johanna sedan 7 år tillbaka och vad vi i publiken kunde förstå så var Johannas förhoppning att Emma skulle stanna ytterligare många många år.

Under clinicen red Emma på sin egen Snoken, eller Hrókur från Mörtö (e. Gjafar från Mörtö) i formellare tilltal. Snoken är inte så mycket tränad. Det spännande med Snoken, utöver att han är väldigt ståtlig, är att han är gentypad till CC. (läs mer här). Han har bra grundgångarter men svårt för tölt.

– För att vissa hästar ska tölta behöver man inte samla dem, för andra som Emmas häst är det en förutsättning för att det skall bli någon tölt, förklarar Johanna.

En start för Snoken är att lösgöra honom i de gångarter han har lätt för. Att lösgöra Snoken i tölt skulle bli för svårt för honom. Nu får vi även en sitslektion där vi får lära oss att ju mindre balanserad hästen är, desto viktigare är ryttarens balans.

– Den lodräta sitsen är inte bara snyggast, den är även mest effektiv. Och det centrala i sitsen är sittbenen.

Johanna gör en bana åt Emma och Snoken i form av en romb, eller ”ruter”. Två koner står vid väggarna, två ute i ridhuset. När Emma ska passera de fria konerna ska hon tänka på att dra bak inner axel för att komma korrekt med sin vikt i vändningarna och ta fram hästens yttre örat lite grann. Ekipaget kommer fram i trav och Emma ska koncentrera sig på sina axlar och att även ha kvar ytter sittben i svängen. Nu talar Johanna om hästens form.

– Både över och under lodplan är fel, men under är mindre fel för där är risken mindre att hästen sänker ryggen och lättare att inverka på.

Johanna uppmanar oss också att ignorera det dåliga och berömma det som blir bra.

Nu är det dags för Emma och Snoken att komma in på en volt i trav.

– För att komma åt samling måste vi ha böjning. Och för att få böjning måste hästen spåra.

Vi får nu se att när volten blir mindre och samlingen ökar så börjar Snoken att tölta. Så snart han börjar spänna sig så ska Emma fortsätta arbetet i trav för att lösgöra Snoken. Han vill gärna springa iväg så Emma behöver få honom att gå långsammare.

–Tjata istället för att hålla fast, ropar Johanna till Emma. Tag och släpp! Vi måste vara noga med att hålla hans framåtbjudning. Man kan inte samla på luft!

Snoken får svänga in på volten, Emma släppa lite på yttertygeln för att ge Snoken plats att böja och svänga in så sidförande ut med lite böjning. Tölt igen!

Snoken är väldigt duktig och det syns att de är på god väg.

Tristan visar sin fina tölt
Foto: Ingela Bjurenborg

Tristan – en fantastisk häst som inte har lätt med formen

Tristan från Jarde ( e. Tyr vom Rappenhof) är en ståtlig herre på 10 år. Han är fyrgångare med hela 8.04 i ridpoäng. Inte illa utan att visa pass. Tristan är flitigt tävlad i Sverige med fina resultat med sin ägarinna, men har lätt att gå i fel form med huvudet upp och sänkt rygg. Hans ägarinna bad Johanna om hjälp och vid tiden för clinicen har Johanna tränat honom i ungefär 2 månader.Tristan har starka diagonala rörelser och är rätt vinglig.

– Mitt huvudtema är att jag vill ha hans panna framför mig med så lång hals som möjligt.. Halvhalterna är jätteviktiga, säger Johanna. Tristan får inte korta överlinjen när vi ökar tempo.

Johanna förklarar vidare att man normalt vill ha övergången nacke och huvud som högsta punkt men att hon i det här läget är helt nöjd med att mitten på halsen blir högsta punkt ifall hästen ändå släpper igenom hjälpgivningen.

– Jag jobbar ännu mer med lösgörande övningar och är noga med att eftergiften ska komma från bakdelen. Med Tristan kan jag sätta samman olika hjälper, det gör det lättare att använda bra övningar.

En av övningarna är att rida i en öppna och sedan flytta ut bakdelen. Johanna använder skänkel och hand samtidigt.Detta görs i alla gångarter. Vi kan se att arbetet ger resultat. Tristan blir bättre och bättre med en mer ändamålsenlig överlinje varefter passet fortlöper.

De här två gillar varandra!
Foto: Ishestnews

Ett samspelt team – Sólfari och Johanna

Dags att beundra Johannas ler- och långhalmhäst Sólfari från Oviksfjällen (e. Tyr vom Rappenhof) som hunnit bli 19 år. Hans ålder är inget man ser på honom när han töltar fram i ridhuset. Även Sólfari är fyrgångare med hela 8.29 i ridegenskaper (9 för tölt, trav, galopp och spirit). Förra året startade ekipaget i nationell tävling, 2012 tävlade de på SM.

– Tänk om jag haft den kunskap jag har nu när jag fick Sólfari, utbrister Johanna.

Så berättar hon om sina tankar kring den äldre hästen. Sólfari går ute dygnet runt och rids och tränas regelbundet men lätt..

– Med god ridning och hantering kan vi hålla våra hästar fräscha väldigt länge. Egentligen är de ju som bäst i den här åldern. Man ska inte nöta på en såpass här gammal häst. Jag rider honom ungefär 3 dagar i veckan, mest ut i naturen.

– Man kan tänka att man är tillbaka med samma träningsdos med den gamla hästen som när den var ung, skrattar Johanna.  Och på Sólfari kan jag fortfarande rida riktigt fort.

Det syns att Johanna och hennes ståtlige fux känner varandra utan och innan. Det är ett härligt avslut på en intressant clinic!

Under Höstkonferensens Sportdel presenterade Lena Lennartsson utkastet till den nya domarhandledning som kommer att börja gälla under 2014. Anledningen till att den ska lanseras just då är att 2014 inte är ett VM-år. Den nya domarhandledningen ska spegla ett hästvänligare sätt att rida. Tydligt är att man ska se sin häst som en partner i sporten. Vi ska acceptera ansvaret vi har för hästens välbefinnande och vi ska eftersträva ett samspel mellan hästen och ryttaren.

Genom den nya handledningen vill man skapa ett system som både domare och ryttare ska vara väl förtrogna med. Det ska finnas tydliga kriterier. De som arbetar med att ta fram den nya handledningen ställde sig ett antal frågor:

Vad är det vi tävlar i?

Vad är vitsen med våra tävlingar?

Motsvarar kraven på en tävling korrekt ridning?

Målet med handledningen är att ha en lycklig häst, en hållbar ridning, lätthet i ridningen och rättvisa krav. Med dagens domarhandledning finns en risk att spända, rädda och hetsiga hästar får höga poäng. Nu vill man motverka detta genom att presentera ett logiskt lättolkat system, där kraven på tävlingsprestationen dessutom ökar med hästens eller ryttarens utveckling. I framtiden är målet att de olika klasserna ska ha olika handledningar.

Bedömingsgrunderna ska ha ett sammanhang  – inte vara rangordnade

Man har utvecklat bedömningsgrunder som bygger på utbildningsskalan. De är takt, lösgjordhet, kontakt, schwung, rakriktning och samling. En tanke inför framtiden är att de olika handledningarna skulle kunna vara enligt nedan, men de olika nivåerna kommer inte att vara med i den första utgåvan.

I den första klassen – D ser man på de tre första; rytm, avslappning och kontakt. Klassen är ämnad för unga hästar och/eller ovana ryttare.

I nästa klass – C, lägger man till schwung. Klassen ska motsvara en medelnivå.

När man dömer klass A och B ser man även på rakriktning och samling.

Idag ser man ju först på takt, tempo osv. I den nya handledningen har allt ett samband och följer inte en ordning. De olika delarna påverkar helt enkelt varandra. Det är en av de stora skillnaderna med den nya domarhandledningen.

Hur bedömningsskalan ser ut i nuvarande handledningen och hur den faktiska bedömningen ofta blir.

Brandväggar ser till att domarna inte fastnar i ett poängspann

I den nuvarande handledningen är det lätt att domarna fastnar i ett poängspann mellan 5 och 6. Nu arbetar man istället med tydliga så kallade ”brandväggar”. De innebär ett schema med nyckelord på vad som krävs för att uppnå vissa poäng i olika delar av bedömningen. Man tittar på:

Ridning och kontakt (rättvisa, ridskicklighet, kontakt, accepterande av hjälperna, harmoni och estetiken i ridningen).

Takt och balans (renhet, säkerhet)

Lösgjordhet och avslappning (avslappning, lösgjordhet, överlinje, elasticitet)

Rörelse och elasticitet (rörelse, rumslighet, kraft, sväv, uttryck)

Utförande (hastighet, precision)

Även om många av kriterierna är uppfyllda för högre poäng så kan man aldrig döma högre än där man slår i en brandvägg. Ett exempel kan vara att även om hästen går fint så kan man aldrig komma över 8 om inte ryttaren rider extremt bra. Ett annat exempel kan vara en häst som går med bra takt och balans men är mycket spänd aldrig kan får över 3.5. Det ska vara tydligt för både ryttare och domare vad som förväntas, och det ska vara svårare att imponeras av en flashig häst.

Varje gångart kommer att få sina egna brandväggar.

Sammanfattning

Den nya handledningen är en sammanhangshandledning där alla bedömningsgrunder är lika relevanta. Den ska vara lättförståelig och spegla modern hästvänlig ridning. Den innehåller nyckelkriterier med vad som är viktigt. Domaren måste ha en god förmåga att kunna läsa av ekipagen och också kunna läsa av om hästarna är spända eller lösgjorda.

Man kan säga att den nya handledningen är ett sätt att börja på helt ny kula utan att behöva ändra i FIPO och efter att ha använt den ett tag är meningen att den ska utvärderas.

Lena Lennartsson presenterar hur man kan komma att ta hänsyn till utbildningstrappan i den nya handledningen.

Kerstin Lohi herself! Som arrangerar cupen tillsammans med Filippa Helltén och Emma Olsson.

Isiväst-cupen är en serie tävlingar som kommer att gå av stapeln på västkusten 12 januari, 9 februari samt 9 mars. Kerstin Lohi, en av arrangörerna, berättar:

“Isiväst-cupen, som går av stapeln  är en tävling som alla ryttare ska kunna vara med på, såväl vana som ovana. Idén bakom Isiväst bygger på att det finns för få tävlingar under vinterhalvåret. Och de som finns ligger i andra delar av Sverige och riktar sig till erfarna ryttare. Vi vill att Isiväst-cupen istället ska vara en tävling där man under lättsamma former får tävla och ha kul.

Vi som har konstruerat isivästcupen är ungdomar och därför har vi lagt stor vikt i att det ska finnas ungdomsgrenar. Vi vet själva hur jobbigt det kan kännas att ställa upp i en tävling där det är övervägande vuxna som tävlar. Samtidigt vill vi att det ska vara en tävling för vuxna också. Vi har försökt att välja de grenar som vi tror ska passa så många som möjligt, v5, v5u, T8, t8u
V2 och Tregång. Den sistnämnda grenen, tregång, är lite speciell. Där får man välja om man vill visa upp tölt eller trav, allt med hänsyn till att olika hästar är bra på olika saker. I de enskilda ungdomsklasserna kommer vi ha separata poäng för sits och inverkan. Vi vill att god ridning ska belönas och av egna erfarenheter vet vi att man blir grymt motiverad av sådana poäng!

Cupens första deltävling är på Eskilsby gård, den andra på stall Draumur och finalen på Eskilsby. Vi tror att det är bra att tävlingen utspelar sig på olika stall för att folk ska ha så nära som möjligt till tävlingsplatsen.  Mer exakt hur tävlingen går till kan ni läsa på vår hemsida isivastcupen.se. Vårt mål med tävlingen är inget annat än att det ska vara roligt för alla!”

Baldvin Ari. Foto: Friðgeir Guðmundsson

….. som på helgens isländska ryttargala tilldelades priset för „Årets tävlingsuppfödare“ för sina hästar från Efri-Rauðalæk.

Stort grattis Baldvin Ari. Det är andra gången Efri-Rauðalæk erhåller denna titel. Vilka hästar och vilka prestationer ligger bakom detta pris i år?

-Tack. Det är runt 20 tävlingshästar som presterat på tävlingsbanan. Både på Island och runt om i Europa. Största segern är såklart Hraunar som tillsammans med Magnús Skúlason blev dubbel världsmästare i Berlin. Guld i femgång och guld i femgångskombination samt guld på svenska mästerskapen. Sedan har helsystrarna Randalín och Rósalín, båda efter Þristur frá Feti, gjort mycket bra resultat här på Island. Randalín tävlades av Bjarni Jónasson och på fyra töltstarter fick de aldrig under 8.00 i poäng och de vann töltklassen i mästarcupen på norra Island i vintras. Randalín är ett fantastiskt töltsto, Hennes lillasyster Rósalín har även hon presterat mycket bra på tölttävlingar, runt 7.40, och även  i flera B-flokks finaler under året.

Helsystrarna Randalín og Rósalín frá Efri-Rauðalæk. Efter Þristur frá Feti och Kríu frá Krithóli. Foto: Helga Árnadóttir.

Valacken Jökull frá Efri-Rauðalæk (e: Ódur frá Brún) gjorde årets bästa isländska tid i 250 m pass på 21.90 och hade en plats i isländska landslaget tillsammans med sin ryttare Teitur Árnason. De blev utslagna i sista sekund av Gulla Gudnadóttir.

Min hingst Öngull (e: Krókur frá Efri-Raudalaek) har jag tävlat i fyrgång under året med poäng runt 7.40 och min dotter Ágústa har ridit stoet Orka (e: Moli frá Skridu) till stora framgångar i ungdomsklasser under året.
Hingsten Bliki, (även han helbror till Rósalín och Randalín) åkte med till vår avelsshow i Berlin och såldes på plats. Vi sålde även Orka där.  Bliki är bara 5 år men har hunnit tävlats 3 gånger i höst i Tyskland med guld och silver i T2 på alla starter.
I Tyskland finns även stoet Freya (e: Krókur frá Efri-Raudalaek) som blev Bayersk mästare i femgång med Uli Reber och i Norge har Tina Kalmo Pedersen ridit Hera (e: Krókur frá Efri-Raudalaek) till flera höga poäng och placeringar i femgång och T2.
Nökkvi och Hanna Eriksson presterade riktigt bra i passgrenarna i år och var en hårsbredd från att komma med i svenska landslaget.

Vad är det viktigaste att tänka på om man vill föda upp riktigt bra tävlingshästar?

- Tre saker. 1. Hästen ska vara bra redan vid ung ålder. 2. Alla gångarter ska vara bra, man får inte glömma skritt och arbetsgalopp. 3. Bra lynne med god vilja.
Baldvin förklarar vidare: 

-Jag faller inte för frestelsen att använda en hingst som är super flashig och läcker på banan om den inte har helgjutna och jämna gångarter. Ofta hänger det även i hop med viljan. Spända och heta hästar har ofta dålig skritt. Hästar med flack galopp och dålig bärighet har ofta svårt för arbetstempona.
Det finns massor av hästar som är roliga att titta på men så börjar jag tänka
“skulle jag kunna tävla den i femgång? Nej. Skulle jag kunna tävla den i fyrgång? Nej” . Helheten är det som gäller och att alla gångarter är jämna och bra.
Jag vill att avelsbedömningarna delvis ska flytta in på ovalbanan. Det är så lätt för en skicklig ryttare att “täcka över” en hästs problem på en rakbana.
På en ovalbana krävs mer precision och en visning där säger mer om hästens grund som är mycket viktig. Det säger mer om hästens träning och dess lynne och vilja. Jag tror att vi uppfödare ska vara medveten om att spänd vilja och god vilja  inte är samma sak. Den allmänna islandsryttaren, som ‘även utgör den största köpmarknaden, vill inte ha spända hästar som flänger fram i full kareta på en rakbana med 9.0 för vilja. Det är viktigt att en häst, även om den tas från full fart i en gångart, alltid kan slappna av och skritta på lång tygel.

Vad har du för lovande hästar på gång i stallet?

Baldvin och 5-årige Kalmar frá Efri-Rauðalæk. Foto: Jón Björnsson.

-Inför 2014 satsar jag på två hingstar inför tävling. Ovannämda Öngull och en ung hingst som heter Kalman (e: Leiknir frá Vakursstödum) som börjat tävla lite grann med goda resultat. Sedan har jag några unghingstar efter b la Þristur frá Feti, Dugur frá Þúfu och Þorri frá Möðrufelli.Och 20-30 ston som vi har i träning. De flesta hästarna är väldigt unga och lovande. Vi har alltid mellan 40-45 hästar på träning, avslutar Baldvin Ari.

Fotnot:

På Island nominerar man varje år, förutom „Årets uppfödare“ , även „Årets tävlingsuppfödare“  till den gård som uppnått bäst resultat med sina hästar på tävlingsbanan (sport och gaedingakeppni).
Nominerade gårdar i år var:

Auðsholtshjáleiga
Efri-Rauðilækur
Kvistir
Þóroddsstaðir

Kristbjörg, Eyvindur Hrannar och Gunnar. Foto: Magnús Benediktsson.

I går tilldelades gården Auðholtshjáleiga den ärofyllda titeln “Årets uppfödare” på den årliga avelskonferensen på Island. Det är trettonde gången gården är nominerad och de har flera gånger tidigare erhållit titeln.

10 hästar bedömdes i år. Hrafnar, Toppur, Eldey, Vá, Ríma, Hervar, Terna, Teista, Vals og Prýði och medelåldern var 5,3 år och medelpoäng var 8.21. Ishestnews gratulerar Gunnar Arnason, Kristbjörg Eyvindsdóttir och deras barn Thordís Erla Gunnarsdóttir och Eyvindur Hrannar Gunnarsson på Auðholtshjáleiga till detta enastående resultat.

Årets högst bedömsa häst på Island i år är Jarl frá Árbæjarhjáleigu som fick en totalpoäng på 8.71 och han hedrades med en fin plakett. Det är endast den häst med högst poäng utan skador som erhåller detta pris.

På tal om skador så låg årets skadefrekvens på 23.8% som är snäppet högre än i fjol. Dessa ryttare toppar statistiken på minst skador i år:

Leó Geir Arnarsson 0 hästar av 15 bedömda

Olil Amble 0 hästar av 13 bedömda

Bylgja Gauksdóttir 6,7% 1 häst  av 15 bedömda

Gísli Gíslason 9,1% 2 hästar av 22 bedömda

Domarna Malin Elmgren, Anna Andersson och Jonas Bring. Foto: Åse Ericson.

Under året har jag läst, hört och blivit introducerad IRL (på FEIFsinternationella instruktörsseminarium) till en ny tävlingsgren, Tölt in Harmony (även kallad Töltfimi). Så när lokalklubben Frigg i Skaraborg började dra upp planerna för årets officiella tävling inomhus i november föreslog jag att vi skulle ha med den i vår proposition. Toppen tyckte alla i den positiva tävlingsgruppen. Inte visste vi då att det var det första klubbtävlingstillfället i Sverige och mycket uppmärksammat. Det satt publik på läktaren som åkt över 20 mil enkel väg för att kolla på och 14 modiga ryttare ställde upp! Domare var Anna Andersson från Östergötland och som bisittare hade hon domarna Malin Elmgren och Jonas Bring.
I Skaraborg har vi förmånen att ha en körhall av måtten 40×80 meter, dvs bred nog att faktiskt få in en 200 m ovalbana med riktiga mått, det är häftigt. Om än lite för löst i underlaget men vi hoppas på bättre tider även där. Skara Hästlandarbetar dessutom för att samla hästsporterna runt Axevallatravet och Skålltorps ridskola, så vi hoppas och tror på en permanent bananläggning för klubben på insidan av travbanan. Men att dessutom kunna rida på ovalbana med tak över huvudet är en ynnest.

TiH-banan lades upp som en 20×40 bana i mitten av ovalen. Vi var några damer som samlades på fredagkvällen innan tävlingen, kliade oss i håret och kalkade upp banan så gott vi kunde efter skisserna i reglementet. Det blev inte 100 % rätt enligt min gode vän ingenjören Jonas Bring som muttrade något om tangenter (?). För mig är de svarta och sitter på ett piano eller ett tangentbord. Men men, det måste ju finnas utrymme för förbättring – annars är det inte roligt!

Tölt på volt. Foto: Veronica Nyhammer

Så kom dagen D – på framridningen öste det ner men i ridhuset var det inbjudande. Nästan alla ryttare hade bemödat sig att hitta sin egen musik vilken var alltifrån synnerligen harmonisk till min egen dunkadunka – You´re gonna get it med Trancedance. Don efter person (häst). Från vårt stall i Ullstorp ställde fyra ryttare upp i klassen, Carina på Myran, Åsa på Andri, Katti åkte ända från Helsingborg för att få tävla på lånade Urd (nedan på bild) och jag själv red Albin.

Utfallet blev mycket lyckat. Alla genomförde programmet – någon enstakaryttare tog en extra volt och blev unik därigenom  men inga stora fadäser. Man kan tycka att det ska väl inte vara så svårt att skriva exakta instruktioner och rida exakt efter anvisningarna men alla som försökt åka spårvagn i Göteborg vet hur enkelt det är… Allteftersom saker prövas i praktiken kan det skriftliga behöva redigeras en smula.

Det tog lite längre tid än vi trodde per häst (nu räknade vi 5 minuter varav 2.5-3 minuter för själva ridningen).  Men innan rutinerna finns tar det lite extra tid att sätta poäng och ge kommentarer. Publiken följde det hela med stort intresse – läktaren är dock på kortsidan vilket gör att man inte kan se ekipagen från sidan men det var svårt att ändra på utan att flytta in massa stolar på banan. De flesta ryttarna valde tölt fast man också får lov att rida programmet nivå ett i trav.

Tölt in Harmony kan säkert bli ett sätt för många klubbar, ridskolor och stallar att kunna tävla och träna hemmavid på ett sätt som inte är lika materialkrävande som programridning på ovalbana, det räcker med en enkel padock. Och gudarna ska veta att det inte är plättlätt att rida lösgjort och taktrent på omväxlande böjt och rakt spår. Det roliga med nivå ett är att man enligt domarhandledningen faktiskt kan klättra rätt högt upp på poängskalan fast man kanske inte sitter på klassens flottaste häst. För här värderas takt, lösgjordhet och kontakt, dvs de första viktiga grundstegen i utbildningsskalan. Läs mer om bakgrunden till Tölt in Harmony och hur reglerna är på föreningensnya hemsida. Man kan också bli medlem i Tölt in Harmonyföreningen. Eftersom grenen inte är en officiell del av FIPO väljer man än så länge själv förutsättningarna. I Friggs fall valde vi att hästen skulle vara registrerad islandshäst i SIF för att  visa ”solidaritet” till vårt förbunds arbete med att tillhandahålla former för att domarutbildning, seminarier mm. Men sedan behövde man inte vara vare sig medlem i SIF eller ha ryttarlicens, för att möjliggöra för t ex lektionsryttare på de olika ridskolorna att delta utan någon större kostnad.

Jag ser fram emot fortsättningen med utvecklingen runt Tölt in Harmony!

Här finns resultat och här kan du möjligen öppna You Tubeklipp på ritterna.

Fotonot: Artikeln har tidigare publicerats på Åse Ericssons hemsida.

Bilden visar banans sträckning. Detta är i den riktning man rider och målgång är ungefär vid bortre pinnen. Foto: Ronney Wickzell

Wången kommer att bygga en helt ny passbana inför nästa sommars islandshäst-SM. Gneisti
Islandshästförening arrangerar ett av Jämtlands största sportevenemang under 2014 mellan 26-29 juni och Wången utgör själva tävlingsarenan. Bygget av passbanan inleds omgående.

- Vi vill så klart kunna erbjuda bästa möjliga tävlingsförhållanden när vi tar emot den svenska eliten i islandshästsporten. Vår gamla passbana håller inte SM-standard längre och därför satsar vi på en
helt ny bana. Det rör sig om en ganska stor investering, men det känns helt rätt, säger Johan Sundberg, vd Wången AB.

Den nya passbanan blir 300 meter lång och kommer att byggas i direkt anslutning till den nuvarande ovalbanan, intill Wångens travbana. Markarbetena inleds inom kort och tävlingsbanan kommer att stå färdig lagom till SM-tävlingarna i slutet av juni. Även den befintliga ovalbanan kommer att rustas upp inför SM.

- Det känns jättebra att detta blir av. Vi är övertygade om att den nya passbanan blir ett rejält lyft. Med tanke på hur banan är placerad så kommer deltagarna förmodligen att uppleva att de rider rakt in i
fjällvärlden. Det blir hur som helst en mäktig vy att rida mot och vi hoppas att den inspirerar både hästar och ryttare till topprestationer, säger Katarina Bodne, Gneisti Islandshästförening.

Det är tredje gången sedan 2003 som islandshäst-SM arrangeras på Wången. Under de fyra tävlingsdagarna räknar Gneisti med omkring 8 000 besökare från hela landet och drygt 300 starter. På passbanan avgörs fyra olika grenar; speedpass, stilpass, passlöp över 150 meter respektive 200 meter. Under SM avgörs också vilka som får representera Sverige i Nordiska Mästerskapen i Danmark 30 juli-3 augusti.

- De investeringar vi gör inför SM-tävlingarna kommer så klart att lyfta anläggningen överlag och det är något som förhoppningsvis också våra elever drar nytta av i framtiden, säger Johan Sundberg.

Den 16:e november hade Danska Islandshästförbundet sitt årsmöte. Samarbetsklimatet i styrelsen och mellan styrelsen och de olika utskotten har under året varit ansträngd, något man snabbt förstod av styrelsens muntliga rapport till medlemmarna. Detta, trots att förhoppningen varit att många nyvinalda i styrelsen det senaste året skulle lösa redan tidigare problem.

Rapporten, föreningens redovisning och budget hann godkännas innan det blev riktigt dramatiskt när ordföranden i klubbkommittén  John V Hansen meddelade att han kandiderade till vice ordförandeposten i konkurrens med Birgitte Jensen, sittande vice ordföranden, och valet blev till John V Hansens fördel. Då valde orföranden för Danska Islandshästförbundet, Torben Haugaard att avgå från sin post.

Till följd av detta så valde även förvaltningskommittén samt ordföranden för avelskommittén Jens Tølbøll och Mortensen att avgå.

Efter en kort paus avbröts mötet och nu kommer ett extra årsmöte att gå av stapeln den 14 december.

Hela situationen är olycklig då Danmark, i samarbete med övriga nordiska länder är värd för Nordiska Mästerskapen 2014 och Världsmästerskapen 2015.

The Knighs of Iceland. Foto: Gudmar Thor Icelandics.

Guðmar Þór Pétursson skickar en hälsning från Kentucky i USA där han bor delar av året för att skapa en marknad för islandshästen i USA.
Guðmar är eldsjälen bakom den populära showen “The Knights of Iceland” som har blivit ett paradnummer på stora amerikanska shower som t ex Equine Affair som hålls runt om i USA ett par gånger om året. Se Guðmar berätta om islandshästen, dess ursprung och vad som händer i USA.

Securitas ansvarar för den totala driften av Norrköping flygplats, ett ansvar som ibland innebär lite annorlunda arbetsuppgifter. Till exempel att lasta av 69 islandshästar från ett flygplan från Island.

Till helgen stundar Globen och Stockholm Horse Show (29 nov – 1 dec). Islandshästar deltar i både tävling och uppvisningar. Här är deltagarna inför fredagens tävling som startar ca 13.00:

Unn Kroghen på Hrafndynur frá Hákoti
Vignir Jónasson på Berserkur frá Stykkisholmi
Camilla Hed på Thór från Järsta
Magnús Skúlason på Kraftur frá Kvistum
Bernt Severinsen på Tigull frá Kleiva
Katie Brompton på Smári från Askagården

SIF har monter på etage 4. På fredagen är montern bemannad kl 10.00-19.30, lördag och söndag ca 9.00-20.00.

Ishestnews har tidigare lottat ut biljetter bland våra läsare och vi önskar vinnarna mycket nöje!

Thor från Järsta och Camilla Hed är ett av de fina ekipage vi får se i Globen. Foto: Yvonne Benzian/Ishestnews

Unn Kroghen Adalsteinsson
Foto: Ishestnews

Carro Wintzell finns på plats i Globen och hon fick en pratstund  med Unn i omklädningsrummet  nu i kväll.

Hur många gånger har du ridit i Globen?

- Detta är andra gången. Jag har ju alltid tävlat för Norge tidigare och 2004 var jag här på min häst Þeyr frá Akranesi. Nu tävlar jag för Sverige och är här på Hrafndynur frá Hákoti.

Hur hittade du din nya fina häst?

- Det var min dotter Helena som först hade sett honom på en hingstshow på Island. Han hade också gått LM med en ungdomsryttare. Vi fick övertala ägaren att sälja honom eftersom han tyckte så mycket om hästen. Men efter två timmars övertalning så fick vi köpa honom om vi lovade att han skulle bli bortskämd och väl omhändertagen!

Är han bortskämd då?

-Ja, han har sin matte lindad runt lillfingret. Han är en riktig diva som vet vad han vill men samtidigt väldigt snäll.

Vad tror du om dina chanser på tävlingen imorgon?

-Banan kändes lite tung men jag hoppas på att gå till final.

Islandshästtävlingen börjar 13:25 imorgon. Det är en T1 med sex ryttare i uttagningen och tre till final. Hästarna har sett fina ut och på morgonens träning fick vi också se Tigull för första gången och han såg väldigt vass ut.

Mickis i Grima i Globen. Foto: Carro Wintzell.

Att få vara med i Globenshowerna är så klart något alldeles speciellt. Carro Wintzell har talats vid med Mickis (Mikaela Knutzon) som är Globendebutant . Hennes häst Grima är 16 år gammal och Mickis är 15! Mickis tycker det är jätteroligt att rida här.

Tigull och Bent var flotta i Globen! Foto: Gabrielle Severinsen

Grattis Bernt till segern!  Hur kändes det?

- Det kändes bra men han var lite på idag. Det är ju inte så konstigt med tanke på omgivningen. Självklart blir ju ryttaren lite mer taggad också och det avspeglar ju sig på hästen.

Berätta något om din häst:

- Han heter Tigull från Kleiva och är vår egen uppfödning. Hans mamma Von från Verket är i sin tur vår allra första egna uppfödning vilket gör det hela ännu roligare. Tigull är sju år gammal.

Var det speciellt att rida i Globen?

- Ja det var en dröm som gick i uppfyllelse!

Förutom äran så tar vinnaren av Globen tävlingen med sig 10.000 kr hem samt en hel del fina sponsorpriser. Stort grattis till Bernt Severinsen och hans fine Tigull!

1: Bernt Severinsen/ Tígull frá Kleiva 8.0
2: Unn Kroghen / Hrafndynur frá Hákoti 7.5
3: Katie Brompton / Smári frá Askagarden 7.44
4: Vignir Jónasson / Berserkur frá Stykkishólmi 7.22
5: Camilla Hed / Thór fra Järsta 7.16
6: Magnús Skúlason / Kraftur frá Kvistum 7.05

Sista året på Globen!

I eftermiddags hölls den årliga och mycket populära matinén på Stockholm International Horse Show. Islandshästen representerades med en glittrig kadrilj. Även gamle Mökkur frá Varmalaek fick vara med på ett hörn då han blev hyllad på scenen.
Kadriljen var 16 hästar stor med många svårigheter som tex gaffel 8 o 8 och saxar med en, två och till och med 4 hästar i bredd! Uppvisningen lyckades bra men det hade inte skadat med en bisittande  expertkommentator från islandshästsporten.
En stor eloge till Ylva Hagander och hennes team som i alla år har haft hand om islandshästarrangemangen på Stockholm International Horse Show som förövrigt firar 20-års jubileum i år.

Islandskadriljen och familjematinén i sin helhet finns nu att se på SVT Play (länk). Islandshästkadriljen startar vid ungefär 38 minuten. Vid ca 10 minuter kan man även se glittriga vikingar. Sändningen kan bara ses i Sverige.

Trine Risvang in action på Dugur frá Thufu                       Foto: Matilde Bøgh

Stort grattis till danska Trine Risvang till den hedrande utmärkelsen Good and Harmonius Rider of the Year. Under 2013 blev hon den som nominerades av flest domare, 9 st, vid fem olika Word Ranking-tävlingar.

Tvåan Jakob Svavar Sigurdsson från Island blev nominerad av 6 domare vid fyra tävlingar och trean Frauke Schenzel från Tyskland av 5 domare vid tre tävlingar. Trine nominerades även 2012, bland 29 andra av de 77 som med andra ord blivit nominerade flera gånger.

Skärmdump från BBC.

Nyligen publicerade den stora brittiska TV-kanalen BBC ett filmreportage  om islandshästen och dess ursprungsland. B la med besök på Kolkuós, Hólar och en kort intervju med F.T.-mästaren Þorarinn Eymundsson. Se filmreportaget här nedan: